Jag har gett Twitter en rejäl chans nu i några månader. Det är fascinerande hur snabb kommunikationen är där. Jag har konverserat och debatterat även med många namnkunnig personer. Christer Sturmark (Humanisterna) försökte men upptäckte att han körde in i en bergvägg och undvek därefter all debatt med mig. Man kan lugnt säga att jag hade ”punggreppet”! Jag irriterar mig på Humanisternas hycklande inställning till islam. Å ena sidan vill man försvaga religionens makt, men å andra sidan vill man stärka islams makt (via massinvandring).  Hur går den ekvationen ihop? Kan någon förklara? Är det NÅGOT som kännetecknar islam, så är det just deras religiositet som är mycket större överlag än kristnas!

Sen har vi Piratpartiets ledare Anna Troberg. Henne kunde jag inte få något pungrepp på, utan använde ”brute force”, grym logik! Hon var kort sagt som ett hjälplöst barn! Varför? För att hon begriper inte när hon har fel, samma sak med övriga PK.

Min styrka ligger i att jag tidigt känner när jag har fel och tidigt ändrar åsikt. Ger lätt intrycket att jag alltid har rätt! (åtminstone för mig!). Den som inte begriper att han har fel, får jävulska problem mot en logisk meningsmotståndare.

Jag hade också en längre debatt med Miljöpartiets Maria Wetterstrand. Vi debatterade sjukvård åt illegala invandrare. Jag lyckades inte få in något skamgrepp. Förklaringen är ganska enkel. Sjukvård åt illegala flyktingar är mycket en värderingsfråga. Anser man att illegala bör få sjukvård så gör man! Jag kan knappast bevisa att den som anser det är ologisk, om jag inte vecklar in mig i väldigt vittgående resonemang (om ens då). Däremot kan jag lova att hon inte skulle klara en debatt om muslimsk massinvandring. Där har vi fördelen av att utgångspunkten (normalt) är att demokratin, jämlikheten och yttrandefriheten skall bevaras. Då är det väldigt lätt att visa att det är omöjligt med ett starkt islam.

Så för att vinna en debatt gäller det att stå på en gemensam grund. Först då kan motståndaren krossas!

Jag upplevde i början av mitt twittrande att folk gärna debatterade. Men efter ett tag drog dom sig undan. Även när jag tilltalade dom artigt och sakligt. Dom lärde sig tydligen att dom inte kan vinna helt enkelt.

Jag utmanade ALLA, några vågade sig fram, men försvann illa snabbt, efter några välriktade snytingar. Sanningen är: PK är både dumma och fega!

About these ads