Vilken soppa!

Det gäller den stackars för tidigt födda flickan på Astrid Lindgren som hade en alldeles för stor dos Tiopenthal i blodet och vars läkare åtalas.

Mamman hävdar att hennes graviditetskomplikationer inte togs på allvar av sjukhuset. Det är förstås möjligt.

Vad gäller flickan, så ger en sjuksköterska flickan en alldeles för ”hög koncentration” av koksalt. Koksaltet levereras väl i rätt koncentration. Inte håller sjukvårdspersonalen på att blanda ihop olika koncentrationer. Kan hon ha fått fel mängd koksalt? Då krävs stor avvikelse för att ge så stora konsekvenser!

Åtalet gäller huruvida barnet dog av en överdos av Tiopenthal.

Så då står och faller allting på om barnet fått Tiopenthal före eller efter hon avlidit. En dos till en 850 gram bebis, som skulle räckt för att sänka en 90-kilos man! 

Man hade dock nått dithän att föräldrarna medgivit att respiratorbehandlingen skulle upphöra för att låta barnet somna in.

Man hade Tiopenthal i behandlingsrummet. Medlet används i olika sammanhang t ex för anestesi (bedövning), avrättningar med injektion, euthanesi (dödshjälp) och kramplösande.

Aktiv dödshjälp är dock förbjuden i Sverige, så medlet fick inte användas för det syftet. Men till vilket syfte var det tänkt att användas? Det förefaller som att syftet skulle ha varit kramplösande vid behov. Men varför då ha en sådan enorm dos intill flickan? Varför inte en anpassad dos? Och lämnar man ett dödligt preparat utan tillsyn med en massa obekanta i rummet?

Sen antyds det att anhöriga till den avlidna flickan kan ha gett henne Tiopenthal. Det låter väldigt långsökt! Först skulle föräldrarna till varje pris ha motsatt sig att stänga respiratorn och sen skulle anhöriga ha gett flickan tiopenthal efter hon avlidit?

Man har hittat Tioepenthal både i flickans blod och urin. Ifall man nu konstaterar jättekoncentrationer där så pekar det helt klart på att medlet tillförts medan flickan levde!

För att medlet skall hamna i urinen så krävs först och främst ett tillräckligt blodtryck för att pressa blodet genom njurarna. Detta förutsätter ett fungerande hjärta. Sen krävs förmodligen även fungerande njurar (vilket jag tror är ett mindre problem).

Frågan är alltså ifall blodet, med Tiopenthal, kan passera njurarna efter att hjärtat upphört att slå. För om flickan var död efter medlet tillsats, så måste hennes hjärta ha upphört att slå!

Jag förstår inte varför åklagaren motsätter sig nya analyser!

Sen förstår jag inte heller riktigt problemet. Alla hade ju redan bestämt sig för att flickan skulle få somna in (dö). Att i det läget ge flickan Tiopenthal för att minska barnets lidande verkar väldigt mänskligt. Det vore förstås olagligt, men knappast omoraliskt. Därmed inte sagt att någon gjorde det. Vad jag vill ha fram är: vilken skada har skett? 

 Man hade ändå bestämt sig för att flickan skulle dö. Om jag såg att flickan led, kan jag inte se det omoraliska med att hon får somna in på ett skonsamt sätt!

Många frågetecken att reda ut.

Fallet har jämförts med en Agatha Christie-deckare.

Blodprover ifrågasätts i läkarmål

Barnsjukhuset mår inte bra

Nya teorier i spädbarnsfall

Barnläkaren åtalas för dråp 20/10-09

Fler för tidigt födda överlever 2/6-09

Poliser JO-anmälda för läkar-gripande 9/4-09

Läkare kräver nedlagd dråputredning 2/4-09

Regler för vård av döende kan ändras 11/3-09

Vad får läkarna göra och inte göra? 7/3-09

  Avbruten behandling inte dödshjälp 10/3-09

Medicindos journalfördes inte 7/3-09

”Gripandet var odramatiskt” 10/3-09

Socialstyrelsen tar upp dödsfallet 7/3 -09

”Hon handlade enligt praxis” 7/3-09

Advertisements

5 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Liba
    Jan 06, 2010 @ 01:21:42

    Mina funderingar går som dina Fredrik. Varför skulle läkare på sin lediga dag komma för att stödja sörjande anhöriga, ge så fruktansvärd stor dos kramplösande medel till ett döende barn (detta ifrågasätts av Soc.styrelsen också), som inte krampade länge och respirator kunde med föräldrarnas medgivande kopplas bort. Jag själv fd sjuksköterska kan inte tänka mig att någon av närvarande sjukvårdspersonalen gav denna injektion till barnet. Det fanns mycket hat mot sjukvården från föräldrarnas sida, uppdragen injektion fanns på rummet och många (10 enl. SvD) anhöriga fanns på rummet. Vem vet vad som hände efter att barnet somnade in. Var sprutan kvar på rummet? samtidigt när anhöriga varit kvar? Inom mitt yrkesliv har jag varit om många heta stunder med anhörigas känslor inblandade. Visst, är det hemskt när ett barn dör och jag förstår föräldrarnas känslor. Och hemsk är det också när personalen anklagas. Det verkar att föräldrar har från början till slutet kännt sig illa behandlade, verkar som att de var invandrare el. från en spec. etnisk grupp. Det är omöjligt att hela tiden rädda till livet inte helt utvecklade foster – ibland bara 600 g med stora konsekvenser att flera viktiga organ fått skador.

    Och åklagare verkar inte vara intresserat att gå med på forsvarets önskan att göra mera kompleterande blodanalyser. Han har kanske redan bestämt sig.
    Efter detta fallet blir det ännu svårare att arbeta på en neonatal avdelning och för den delen med döende vuxna också. Jag är glad att jag slipper konfronteras med dessa omöjliga krav som ställs på vårdpersonalen. Möjligen är detta spekulationer, men så blir det när man ínte får veta hela sanning.

    Svara

  2. Fredrik
    Jan 05, 2010 @ 21:32:25

    Jag vill också säga att jag ser det på samma sätt som du angående lag/moral. Jag håller med om att det var ju redan besämt att flickan skulle dö. Jag säger inte att det inte är extremt sorgligt det som hänt, jag tror att vem som helst i Sverige kan hålla med om det men det förfaller mig som att *om* någon ska lastas borde det väl vara någon tidigare i kedjan (som *möjligtvis* kunde ha påverkat skeendet i en helt annan riktning).

    En åklagare som inte vill analyser som verkligen går till botten med vad som hänt i ett sånt här fall verkar för mig inte vara intresserad av rättvisa och dessutom inte ta ansvar för det utfall en eventuell fällande dom skulle kunna få i hela vårt samhälle. Jag tror att hela vården kommer att sluta fungera på det sätt den gör idag ifall läkaren fälls (om de inte har *riktigt* starka bevis). Om de inte lyckas bevisa att läkaren gjorde det med uppsåt men hon fortfarande fälls så ställer det nämligen hela ansvarsfrågan på sin spets. Vilket ansvar menas en läkare ha? Är läkaren ansvarig för den vård och allt annat som sker under hennes arbetstid som hon inte har beordrat? Skulle min chef då vara ansvarig för de brott som jag begår under arbetstid på mitt kontor? Absurt. USA. Blä.

    Det verkar för mig som att hela det här fallet var ett försök att göra karriär, att visa att det är det ”vi i det juridiska systemet” som bestämmer istället för ”de där jävla läkarna som tror att de kan spela gud” (utan att ha någon som helst insikt i vad de gör eller hur de gör det). Jag vet att jag håller på att spåra ur men det är värt (tycker jag i alla fall) att betänka att hela det juridiska systemet är helt artificiellt på så vis att det är helt konstruerat av oss människor. Ju fler saker det kan bestämma över desto lättare är det att tjäna pengar inom det och desto lättare är det att göra karriär.

    Ledsen för att jag inte riktigt kunde hålla spåret.
    Fredrik

    Svara

    • KLARTEXTEN!
      Jan 06, 2010 @ 06:12:13

      Jag håller med! Saken är ju, oavsett vem som gav drogen är ju ingen skada skedd! Så åtalet mot läkaren känns som onödigt paragrafrytteri. Vem som än gav drogen (ifall barnet levde) gjorde det av medmänsklighet!

      Svara

  3. Fredrik
    Jan 05, 2010 @ 21:14:43

    Jag håller inte med dig. Jag tycker att det låter väldigt mycket sannolikare att en anhörig gjort det. Jag tycker det låter sannolikare att en förkrossad förälder/anhörig som är hatiskt inställd mot vården bestämmer sig för att hämnas genom att administrera vad som som finns tillgängligt oavsett om de förstår vad det är eller hur mycket som behövs till den döda/döende kroppen och sedan Polisanmäla det hela och mena på ”att det var något konstigt” med förloppet än att läkaren ska ha gjort det här med någon avsikt. Är inte de starka känslor som hat/kärlek ger upphov till det vanligaste motivet till mord (om bortser från sådant som är drivet av ekonomisk vinning vilket ingen rimligtvis kan ha haft här)?? Vad kan möjligen ha varit läkarens motiv?

    I övrigt så kan det också bli fel dos genom att fel typ av behållare med koksalt används så vitt jag har förstått det.

    Hur som allt är mest spekulationer. Skulle vara intressant om någon snappat upp vad som anses vara läkarens motiv? Det har helt passerat mig. Tacksam för svar (med referens helst).

    Mvh
    Fredrik

    Svara

    • KLARTEXTEN!
      Jan 06, 2010 @ 06:01:16

      Jag går inte så långt som att hävda att barnläkare gav barnet drogen. Vem som helst som fanns i rummet (med viss sjukvårdsutbildning) kan ha gett den. Jag är tämligen övertygad om att drogen gavs innan barnet avled. Hur skall det annars kunna passera njurarna ut i urinen, i så pass hög koncentration? Och varför slänga oöppnad medicin? Jag förmodar att man inte öppnar förrän det är dags att ge drogen.

      Så en möjlighet är förstås att någon anhöring gett drogen medan barnet levde, men med så många vittnen i rummet, så måste ju alla enas om detta! Skulle de konspierara helt plötsligt i syfte att ta livet av ett barn vars liv dom så hårt värnat om? Hur går det ihop med deras religion? Låter inte sannolikt.

      Motivet för att ge drogen skulle väl vara att bespara barnet lidande. Jag tror det är en snabb och skonsam metod.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: