Invandringsdebatt med en filosof!

Jag gillar filosofiska diskussioner, så emellanåt debatterar jag med gentlemannen bakom bloggen ”Samhällsfilosofiskt forum”. När jag såg att han dristat sig till att kritisera SD så kunde jag förstås inte hålla mig! Ni kan läsa resultatet av vår diskussion här:

Brev till SD 

För att inte bara debattera invandring så gav jag mig på att kommentera ytterligare ett av hans inlägg. Naturligtvis gled jag (ofrivilligt) även här in på invandringen:

Någon objektiv moral behövs inte

Jag tycker debatterna här är intressanta därför att ingen filosof med självaktning kan värja sig från debatt genom att vifta bort meningsmotståndarna som rasister etc. Och man tenderar att gå på djupet. Det är argumenten  som räknas.

Vad tycker ni om vårt resonemang?

http://www.dn.se/debatt/sds-valjare-litar-inte-langre-pa-den-etablerade-politiken-1.1113615

Frågor & svar om opinionen inför valet ”Blockpolitik ger mindre plats för ytterlighetspartier” Framtidsvägrarna S och M tar numera debatten med SD
till invandrare” Ras för Sverigedemokraterna Samarbete för att stoppa SD
Advertisements

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Pappan
    Maj 30, 2010 @ 07:57:28

    (Hoppas du ser relevansen)

    Svara

  2. Pappan
    Maj 30, 2010 @ 07:56:51

    Du är livets bröd och vin och du är drycken som kan döda,
    från det gamla ur det gångna i mitt blod du droppat ner.
    O, du läker deras fötter som bland törnen förblöda,
    du är sändebud till honom som i ensamheten ber.

    Vart du för mig vet jag icke, om till djup, till himlar höga,
    men du viker ej ifrån mig förrän jag är stoft och mull,
    förrän tung och kylig jord har täppt igen mitt brustna öga,
    förrän sövd av dina sånger jag på vägen stupat kull.

    Du är min, o drottning Längtan, aldrig tröttnar du att kalla
    och att tyst och heligt stilla vid min bädd i natten stå.
    Mörk och hög mitt hjärta vill du draga till dig och befalla
    att bevingat emot himlen genom stjärnekvällen gå.

    Och om än du tog min glädje, aldrig har du dock din like,
    himlens upphov var din moder och din far var Herren Gud.
    Kom ihåg mig, ljusets dotter, när du kommer i ditt rike,
    låt mig lägga ned mitt huvud mot en flik utav din skrud.

    Livet födde du och bar det fram på starka unga händer,
    närde det en tid med glädje ur ditt rika jungfrubröst.
    Steg med uppåt lyfta armar på vår lyckas sista bränder,
    tog farväl av vår och sommar och steg ut i dödens höst.

    Hösten fick du, vintern drack du skön tills hjärtat sakta skälvde,
    allt blev lysande och härligt, jord och rosor, gräs och is.
    Över dig en evig himmel, hård men stjärnesållad välvde,
    där du stapplade på vägen upp till fridens paradis.

    (1918)

    Dan Andersson

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: